Johans BlandBand

Jag vet inte varför, men på sistone upptäcker jag allt mer franskspråkiga band som jag faller pladask för. Ett av dem är definitivt det Belgiska bandet Viva La Fete. Deras senaste alster heter Jour de chance och är fylld av 80-tals doftande new wavelåtar. De har använt sig av mycket gitarrer på denna skiva så det är nästan felaktigt att placera den i synthyllan. Det här har mer gemensamt med Blondie än med Kraftwerk. Hur som helst så är det skitbra.

Låtarna är hittiga med en antydan av kitch. Sångerskan Els Pynoo har en av de där rösterna jag bara faller pladask för; söt men proppad med sexig attityd. Skivan har egentligen inga dåliga låtar förutom den sista låten Love me, please love me. Fattar egentligen inte varför den kom med då det inte alls känns som den hör hemma bland det övriga materialet. Bäst är låten Stupid Femme som har en syntbas man bara inte kan låta bli att älska. Även låtarna Mais och Tele står ut lite mer än de andra.