Johans BlandBand

Det här är inte riktigt min kopp te, men enligt alla andra den häftigaste bokningen till festivalen.
Manu har betytt mycket för världmusiken och varit starkt bidragande till att västvärlden fått upp ögonen för musik från andra delar av världen. Jag sympatiserar även med många av hans politiska åsikter och ställningstaganden. Dessutom var jag ganska förtjust i hans tidigare band Mano Negra.

Konserten har bjuder på är en riktig vitamin- och energiinjektion. Publiken dansar och studsar i takt med musiken som är bra mycket punkigare än jag förväntat mig. Dock tycker jag snabbt att det blir tråkigt att låtarna stöps i samma form. De börjar i reggaetempo och övergår efter en stund i studsande skatakt. Lite mer fantasi och variation hade jag förväntat mig.

Tycker även att det är lite skabbigt att gubben ska stå och tjoa mariuana med jämna mellanrum. Bryr mig egentligen inte ett skit om att Manu röker på ibland... men har aldrig förstått varför man skall saluföra livsstilen till andra. En aning töntigt enligt mig.

Efter Manu Chao konserten beger jag mig hemåt. The Pouges skall också spela, men jag inser att det kommer att bli en tragisk freakshow eftersom de ska visa upp den trasiga Shane MacGowan. Glad över beslutet när jag läste tidningarna dagen efter.