W.A.S.P. - Trädgår'n 091104



Det var äntligen dags att stifta bekant skap med Blackie & Co i lajvsammanhang. Har lyssnat en hel del på skivorna sedan det begav sig på 80-talet, men aldrig kommit iväg på någon av deras konserter tidigare.

Trots en ganska jobbig förkylning var humöret på topp när jag tog spårvagnen ner på stan. Men tyvärr började kvällen med en besvikelse när det inte fanns något förband som skulle spela. Något som utlovats på hemsida och på biljett. Väldigt dåligt av arrangören, och nu blev det en jävligt tråkig väntan på att bandet skulle stiga på scenen klockan 21. Trädgår'n är inte världens mysigaste ställe att döda tid på när ölen kostar 52 kronor styck och det inte finns någonstans att sitta.

21 inleder dock W.A.S.P. konserten med On your knees, som är en av mina favoritlåtar. Konserten börjar kanonbra och det ser ut som bandet ska infria alla förväntningar. Eller band föresten; egentligen är det Blackies soloshow med inhyrda musiker. Inte som på den gamla goda tiden när resten av bandet också bestod av karaktärer som bidrog till stämningen, även om herr Lawless även då styrde skutan.


Konserten böljar lite fram och tillbaka. När det är bra som i L.O.V.E. Machine, Wild Child och Hung in black är det jävligt bra. Men i vissa låtar som paradnumret I wanna be somebody och i avslutande Blind in Texas känns det slarvigt och ofokuserat.

Lite blandade känslor när jag vandrar hem genom ett snöblandat regn. Väldigt nöjd att äntligen fått se W.A.S.P. lajv, och mindre nöjd över att det inte kändes som jag sett ett band. Skitnöjd över att fått sjunga med i gamla klassiker från 80-talet, men kan inte förstå hur han kan låta bli att spela Animal (fucks like a beast).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback